| 1. Inledning | 1999-05-09
Till innehåll |
Ekonomi och politik hör intimt ihop. På engelska heter makroekonomi "political economy". Politiska beslut har en avsikt som ofta uppnås genom ekonomisk styrning. Man beslutar om skatteregler och offentliga utgifter. Man kan också reglera villkoren för företagens verksamhet.
Ekonomiska händelser uppträder inte av sig självt, de är resultat av beslut som fattas av människor. Människor handlar som individer och de många små besluten sker inom ramen för vår lagstiftning. Företagsledningar och bolagsstyrelser har större enskild makt och deras beslut kan tvinga fram devalveringar av valutor, ny lagstiftning eller till och med störta regeringar. Privatpersoner, anställda och företag har sina intresseorganisationer som försöker påverka politiken. Den politiska makten ligger hos riksdag och regering som beslutar om våra lagar och om statsbudgeten. Landsting och kommuner beslutar om sjukvård, skolor, kommunikationer etc.
Resultatet av besluten visar sig så småningom i form av sysselsättning, produktion av varor och tjänster, infrastruktur, utbildning, levnadsstandard, inkomstfördelning, förbrukning av naturresurser och svält i vissa delar av världen (1).
Förhållandet mellan politik och ekonomi beskrivs i nedanstående diagram:
Bild 1.1:1 Ekonomi och politik.
Figuren visar hur politiken påverkar ekonomin. Ideologin utgör en teoretisk ram för målen hos politiska partier och andra grupper i samhället. Riktlinjerna för partiernas handlande i olika ekonomiska frågor bestäms av deras ideologi. Detta handlande är insignaler till det ekonomiska systemet och resultatet visar sig allt eftersom ekonomin utvecklas. I bästa fall stämmer resultaten med de mål som sattes upp då processen startade.
Olika ideologier och intressen är aktiva i de flesta politiska system. Besluten är ofta kompromisser mellan olika intressen och olika beslut leder inte alltid till samma mål. Individerna och organisationerna kan ha mål som är motsatta de politiska avsikterna.
Meningsskiljaktigheter beror ofta på olika mål, men
också på olika uppfattning om vilka resultat ett visst
handlande leder till. Jag försöker här att formulera
en teori för sambandet mellan insignaler (beslut och handlingar)
till det ekonomiska systemet och utsignaler (resultat). En åtgärd
i en del av systemet kommer så småningom att, på
ett komplicerat sätt, få verkningar i hela systemet.
En enskild persons eller ett företags handlingar har i allmänhet
mycket begränsad effekt i resten av systemet och verkan kan
ofta inte mätas. Om alla människor, alla företag
eller ett mycket stort företag handlar på ett visst
sätt så påverkas hela systemet och slutligen
fås återverkningar på aktörerna själva
(återkoppling).
Bild 1.1:2 Beroenden inom ekonomin och av det politiska systemet.
Mikroekonomisk teori behandlar förhållandena inom en samhällssektor i taget (hushåll, producenter, övriga samhället, se bild 1.1:2). Begränsningar och följder för aktörerna analyseras under antagandet att omgivningen i huvudsak är konstant. Man ägnar sig speciellt åt relationer mellan priser och efterfrågan/utbud på olika marknader.
Makroekonomisk teori måste ta hänsyn till återkopplingar i systemet. En förändring i en del av systemet kommer att återverka på hela systemet och ändra förhållandena för den sektor inom vilken den ursprungliga förändringen skedde. De olika sektorerna samverkar genom betalningsflöden, resursflöden och priser.
All teori innebär att man förenklar och beskriver en viss aspekt av verkligheten. Man gör en modell av verkligheten. Teorin för ekonomiska kretslopp beskriver ekonomin som olika samhällssektorer och flöden mellan dem.
Enkla modeller beskriver bara betalningsflöden, mer kompletta modeller tar också hänsyn till flöden av arbete, naturresurser, varor och tjänster, allt mätt som volymflöden. Bruttonationalprodukten (BNP) kan beräknas, om man så önskar, när alla flöden är kända. BNP är ingen primär storhet i modellerna. Metoden gör det möjligt att stegvis bygga ut modellerna. Beroende på detaljeringsgraden så kan olika egenskaper och uppföranden analyseras och simuleras. Den första delen av teorin behandlar statiska modeller, den andra delen kommer att behandla dynamiska modeller.
Teorin grundas på ingenjörsmetoder för kretsteori och reglersystem. De grundbegrepp som används är flöden, komponenter, insignaler och utsignaler. I tekniska system består flödena av vatten, ånga, elektrisk ström osv. Flödena i ekonomiska system är betalningar och resurser såsom råvaror, energi, arbetskraft, avfall, varor och tjänster. Ekonomins komponenter är inte motstånd och kondensatorer utan olika samhällssektorer: företag, offentlig sektor, hushåll, finanssektor och utlandet. Insignalerna består av beslut om utgifter, lån, räntesatser, lönenivåer etc. Utsignalerna är produktionsvolymer för olika slags varor och tjänster, budgetsaldon, vinster, sysselsättning, arbetslöshet och inkomstfördelning.
Det ömsesidiga beroendet mellan olika samhällssektorer kräver att man använder ett stort antal samtidiga ekvationer. Linjär algebra och matrismetoder används för att lösa ekvationssystemen som beskriver de statiska modellerna. De enskilda ekvationerna är ofta mycket enkla, det är kombinationen av många ekvationer som gör det möjligt att analysera de komplicerade sambanden mellan olika delar av ekonomin.
Analys och simulering av dynamiska system kräver system av differentialekvationer eller differensekvationer. De dynamiska ekvationerna bildar ett "skal" utanpå de statiska ekvationerna, se bilaga A2 och ref. (2).
Alla ekonomiska system är i grunden dynamiska, dvs utvecklas med tiden. Statiska modeller kan visa ögonblicksbilder av ekonomin. Statiska modeller kan användas för att beräkna möjliga kombinationer av ekonomiska variabler vid ett visst tillfälle. Genom att variera indata så kan skillnaden mellan två tillfällen (tillstånd i ekonomin) beräknas, men modellerna säger ingenting om att utvecklingen kan gå eller kommer att gå från det ena tillståndet till det andra. Om man kan göra troligt att en viss åtgärd leder från ett tillstånd till ett annat antaget tillstånd, så kan man få en uppfattning av det troliga resultatet av åtgärden.
Del 1 beskriver statiska modeller. De första makroekonomiska modellerna bygger i huvudsak på definitioner. Definitionerna förklaras i grundläggande läroböcker (3) och (4).
Kapitel 2 beskriver de teoretiska grunderna för att för att bygga statiska modeller. Kapitel 3 behandlar input-output modeller och allmänna jämviktsmodeller som beskrivs i litteraturen. Kapitel 4, "Beräkningsexempel med svenskt ekonomiskt system, Modell S1", visar ett enkelt exempel på hur ett ekonomiskt system kan beskrivas med betalningsbalanser och förhållanden mellan betalningsflöden, som beskrivs av modellekvationer. Varje samhällssektor har en balansekvation för betalningsflöden och kan ha en eller flera modellekvationer. Ekvationerna för varje sektor innehåller bara flöden till och från samma sektor. Det är viktigt att välja lämpliga modellekvationer. Modellparametrarna bör vara i det närmaste konstanta då andra parametrar varierar. Olika val av modellekvationer kan ge skenbart motstridiga resultat.
Modellen utvidgas, i kapitel 5, till att även omfatta investeringar, export och import. Denna modell (S2) innehåller de flöden som brukar ingå i definitionen för bruttonationalprodukten BNP = C + I + G +(X-IM). Historiska data, från Statistisk årsbok, visas i diagram. Modellparametrarna kan utläsas från dessa diagram.
Kapitel 6 visar hur ekonomiska kretslopp beskrivs i några grundläggande läroböcker.
Kapitel 7 (Modell S3) delar in hushållen i fem kategorier: pensionärer, arbetslösa, offentligt anställda, privat anställda och kapitalägare. Modellen innehåller också transfereringar och vinster. Kapitel 8 visar simuleringsresultat med modell S3. Det visas i detalj hur vinster, skatter och ekonomisk tillväxt påverkar systemet. I kapitel 9 beskrivs samma modell med hjälp av separerade kretslopp.
Kapitel 10 beskriver reala flöden av varor och tjänster. Priser och produktivitet behandlas. En förenklad modell av den finansiella sektorn kommer att beskrivas i kapitel 11.
Det återstår att utarbeta resten av teorin för statiska modeller. De tidigare kapitlen nr 11 och 12, som behandlar dynamiska modeller, kommer att flyttas till Del 2 Dynamiska modeller.
De flesta intressanta fenomen i ekonomin kommer från ekonomins dynamiska egenskaper. Ekonomisk tillväxt och konjunkturcykler är de mest diskuterade. För att studera effekten av ett ekonomiskt beslut så måste man kunna beräkna hur det ekonomiska systemet utvecklas. Observera att man inte kan göra regelrätta prognoser utan bara sätta upp scenarior för troliga utvecklingar. I ett scenario kan man själv bestämma alla insignaler till ekonomin och beräkna utvecklingen under givna förutsättningar.
Jag har börjat att utveckla en dynamisk modell D1. Den kommer att få vila tills vidare medan Del 1 Statiska modeller och mer grundläggande delar av Del 2 Dynamiska modeller utvecklas.
Det tidigare kapitlet nr 12 visar en första dynamisk modell (D1). Den inkluderar arbetsgivaravgifter, subventioner, mervärdesskatt (moms), bidrag och avgifter, en finansiell sektor och flöden av varor och tjänster. Antalet anställda i privat och offentlig sektor beräknas som funktion av tiden. Övriga flöden följer med i processen.
Modell D1 kommer att följas av modeller med spar- och lånekonton, räntebetalningar, aktiemarknad, kapitalflöden, utländsk valuta, växelkurser och penningutgivning. Det kommer då att bli möjligt att undersöka de flesta frågor som behandlas i den politiska debatten, bland dem arbetslösheten.
Min första modell från 1996, "Modell 1", gav resultat som väl överensstämmer med historisk erfarenhet. Den kan beräkna sambandet mellan arbetslöshet och inflation (Phillipskurvan), inkomstfördelning och bruttonationalprodukt. Beräkningarna görs med vanlig algebra och successiv beräkning av okända storheter. Den matrismetod som jag nu använder är mer generell. Den för tillfället största modellen (D1) har 39 flöden. Dessa flöden kan bara beräknas genom att lösa ett ekvationssystem.
Teorin är ännu inte komplett. Detta får ses som en inbjudan att fylla luckorna. Jag planerar att först utarbeta Del 1 för statiska modeller. Del 1 kommer att ha ungefär 20 kapitel och omfatta analys av modeller som används av olika regeringar, såsom den svenska KOSMOS (5) och den australiska ORANI (6) modellen. Del 2 för dynamiska modeller kommer att utarbetas delvis parallellt men fullbordas senare.
Mina ursprungliga idéer beskrivs i min projektbeskrivning. Jag har också skrivit förslag till examensarbete.
Jag försöker att lägga några övningsuppgifter sist i varje kapitel. För närvarande publicerar jag inga svar, men läsare är välkomna att skicka sina lösningsförslag till min e-mail. Om läsaren så önskar, så kan jag lägga till svaren i detta dokument. Jag förbehåller mig rätten att själv kommentera förslagen. Jag kan också, i mån av tid, ge personliga kommentarer via e-post.