9. Separerade kretsloppModell S3 | 1999-05-14 Till Kap 8 |
I den modell som beskrivs av Ekonomiskt kretslopp S3 går det utmärkt att separera betalningsflödena i delkretslopp. Dessa åtta delkretslopp kan kombineras så att man får de 14 betalningsflöden som finns i figur 9.1:1. Betraktelsesättet med delkretslopp ger upphov till mycket enkla samband och man får ett alternativt sätt att studera ekonomin utan användande av komplicerad matematik. Man kan också lösa de ekvationer som beskriver systemet direkt genom insättning av kända storheter.
Bild 9.1:1. Betalningsflöden som separata kretslopp.
.
.
Den offentliga sektorn innehåller tre kretslopp:
| Offentligt anställdas löner, Mdr/år | X(2) |
| Pensioner, Mdr/år | X(5) |
| Ersättning till arbetslösa, Mdr/år | X(6) |
Dessa sammansätter sig till tre andra flöden på figurens högra sida:
| Kostnad för offentlig produktion, Mdr/år | X(1)=X(2) |
| Transfereringar, Mdr/år | X(4)=X(5)+X(6) |
| Skatter, Mdr/år | X(10)=X(2)+X(5)+X(6) |
Den privata sektorns produktion kan beskrivas av tre kretslopp:
| Privat anställdas löner, Mdr/år | X(12) |
| Utdelning till kapitalägare, Mdr/år | X(7) |
| Investeringar, Mdr/år | X(17) |
Från dessa erhålls den privata konsumtionen:
| Privat konsumtion av varor och tjänster, Mdr/år | X(11)=X(7)+X(12) |
Utrikeshandeln kan beskrivas på samma enkla sätt:
| Export, Mdr/år | X(18) |
| Import, Mdr/år | X(15) |
| Finansiellt sparande i utlandet, Mdr/år | X(16)=X(18)-X(15) |
Modellens två viktigaste parametrar kan beräknas direkt ur dessa flöden:
| Skattekvot | hs=X(10) / (X(2)+X(5)+X(6)+X(7)+X(12)) |
| Vinstkvot | pv=X(14) / (X(12)+X(14)) |
Antalet anställda kan beräknas ur givna årslöner:
| Årslön för offentligt anställda, kKr/år | ow |
| Antal offenligt anställda, 1000-tal | X(3) = 1000*X(2)/ow |
| Årslön för privat anställda, kKr/år | pw |
| Antal privat anställda, 1000-tal | X(13)=1000*X(12)/pw |
Slutligen kan arbetslösheten och pensionerna beräknas:
| Antal i arbetskraften, 1000-tal | hNw |
| Antal arbetslösa, 1000-tal | X(9)=hNw-X(3)-X(13) |
| Ersättning till arbetslösa, kKr/år | twa=X(6)*1000/X(9) |
| Antal pensionärer, 1000-tal | X(8) |
| Ersättning till pensionärer, kKr/år | twp=X(5)*1000/X(8) |
Från dessa enkla samband kan man nu se vad som händer vid förändringar i ekonomin. Vissa följder är omedelbara då de direkt orsakas av det förändrade flödet. Andra förändringar sker indirekt genom de kopplingar som finns mellan olika flöden. En viktig sådan koppling är påverkan på arbetslösheten då sysselsättningen i offentlig eller privat sektor ändras. Nedan sägs att den ena eller andra förändringen påverkar skattekvoten. Det betyder att för att övriga kretslopp inte ska ändras så måste skattesatserna anpassas efter det nya läget. Om skattekvoten är konstant fås följdverkningar i hela systemet så som beskrivits i kapitel 8.
En ökning av lönesumman till offentligt anställda ger en motsvarande ökning av skatteuttaget och skattekvoten ökar. Om ökningen sker genom höjd årslön så sker inga andra ändringar i ekonomin. Om ökningen sker genom att fler anställs i offentlig sektor så minskar antalet arbetslösa och transfereringarna minskar. Detta medför i sin tur att skatterna inte ökar med hela den ursprungliga summan.
Den totala privata konsumtionen är oförändrad. Det framgår inte av modellen att det sker en omfördelning av nettoinkomster per anställd. Privat anställda får en mindre disponibel inkomst på grund av skattehöjningen. Om de offentligt anställda får en löneökning så får de också en högre disponibel inkomst. Om fler anställs så får var och en en mindre disponibel inkomst, medan den totala konsumtionen bland offentligt försörjda ökar.
Ökade pensioner ger ökade skatter och högre skattekvot. Sysselsättningen påverkas inte om man anpassar skatteuttaget till det nya behovet. Konsumtion omfördelas till pensionärernas förmån.
Arbetslöshetsersättningen påverkar direkt skatteuttaget. Varje förändring som minskar arbetslösheten kommer också att minska skatteuttaget.
Ökning av lönesumman till privat anställda kan ske genom att öka antalet anställda eller genom att öka årslönen. Vid oförändrad produktivitet och ökat antal anställda så ökar produktionen och därmed den privata konsumtionen. Med ökad årslön och oförändrat vinstuttag så ökar varornas pris. Det sker en omfördelning av konsumtion från offentligt försörjda och kapitalägare till privat anställda. Vinstandelen minskar. Eftersom skattebasen ökar så minskar skattekvoten.
En del av omfördelningen sker genom att färre förblir arbetslösa.
Om vinsterna ökar genom prisökningar så förblir produktionen densamma, men det sker en omfördelning till kapitalägarnas förmån. Sannolikt ändras också innehållet i produktionen mot mera lyxkonsumtion. Om vinsterna ökar genom rationaliseringar så kan produktionen öka vid samma lönesumma. Ökade vinster ger en ökad skattebas så skattesatsen kan minska. Detta gör att de anställda kan öka sin privata konsumtion något, men huvuddelen av produktionsökningen kommer att gå till kapitalägarna.
Ökade investeringar medför att produktionen måste öka vilket kan ske genom ökad produktivitet som inte tas ut som löner eller vinstutdelning. Investeringarna är skattebefriade så skattesatsen påverkas ej. Om investeringarna skall öka med samma totala produktion så måste pengarna tas från löner eller utdelade vinster. Detta medför en minskning av den privata konsumtionen och höjning av skattekvoten.
En ökning av exporten medför en ökning av det finansiella sparandet utomlands. Sparandet utgör en del av företagens totala vinst som således ökar. På sikt kommer även importen att öka genom tillgången på utländsk valuta. Importen ersätter då inhemsk produktion. Mer varor produceras för export samtidigt som mer varor importeras.
En ökning av importen minskar det finansiella sparandet utomlands.
Som sagts ovan så kommer import och export att balansera
varandra på sikt.
Den Excelkalkyl som beskriver Ekonomiskt kretslopp S3 och kan
laddas hem här. Där finns ett
kalkylblad som heter "Separerade kretslopp". Den efterföljande
kalkylen använder de ekvationer som beskrivits ovan.
Vi kommer i det följande att lämna de enkla modellerna.
I det följande beskrivs kretslopp D1 som också omfattar
den finansiella sektorn och reala mått på produktionsvolymen.
Varuflöden, produktionsvolym och produktivitet gås
igenom i kapitel 10. I kapitel 12 kommer vi till det stora kretsloppet
som också kan visa dynamiska förlopp.
Åter till hemsida eller innehållsförteckning.
Nästa kapitel kap 10.