Att bygga en ekonomi

Titta på målet och du ser vart du vill komma. Det händer ofta att man i den politiska debatten förväxlar mål och medel. Man kanske inte ens gör klart för sig vad man har för mål eller vill redovisa sina verkliga avsikter. När man bestämt sig så bortser man ibland dessutom från konsekvenserna för andra än ens egen grupp och för vår miljö.

Jag vill ge ett förslag en analysordning som börjar med den reala ekonomin och slutar med penningekonomin.

Mål: Produktion av varor och tjänster. Fördelning av produktionsresultatet

Produktion av varor och tjänster rör frågor om hur mycket privata tjänster, konsumtionsvaror och kapitalvaror som vi ska producera. Hur stora bostäder ska vi ha och hur mycket ska vi satsa på energisnål och miljöanpassad teknik? Det gäller också frågan om den offentliga servicen i form av barnomsorg, utbildning, sjukhusvård, åldringsvård och infrastruktur.

Vid fördelningen av produktionsresultatet så måste vi bestämma hur stora inkomstskillnader som vi ska ha, vad offentlig service ska kosta för den enskilde och vilken standard pensionärer, sjuka och arbetslösa ska ha.

Medel: Naturresurser. Kapital. Arbetskraft, arbetstid, kompetens

Naturresurser och realkapital är förutsättningar för produktionen. Det behövs dessutom arbetskraft som gör jobbet. När målet för produktionen, naturresurser och realkapital är givna så är i stort antalet nödvändiga arbetstimmar bestämda. Nästa fråga blir hur dessa arbetstimmar ska fördelas inom arbetskraften. Det bestämmer i sin tur den dagliga arbetstidens längd och arbetslöshetens storlek.

Konsekvenser: Pengaflöden. Inkomstfördelning. Skattelagstiftning

När lönenivån är given så är produktionskostnaden för varor och tjänster bestämd. De gäller nu att få pengarna att flyta så att arbetsgivarna kan betala sina anställda och så att hushållen har råd att konsumera de varor och tjänster som bjuds ut. Den totala skattekvoten bestäms av kvoten mellan skattefinansierad verksamhet plus transfereringar och privat finansierad verksamhet.

Om man vänder på analysordningen så att man först bestämmer löner och skattesatser så vet man inte på förhand vilka verksamheter som man har råd att finansiera. Man får också svårare att se orsakssambanden mellan vad vi får för pengarna och vad det kostar.

Jag har gjort en matematisk modell som simulerar ekonomin med utgångspunkt från löner och skattesatser (de storheter som jag kallar konsekvenser ovan) och beräknar bl.a. inkomstför-delning och BNP. I valet mellan olika handlingsalternativ så bör man dock ha klart för sig att det är produktionen och fördelningen av produktionsresultatet som är målet och inte inkomsterna eller skattesatserna i sig.

Lars Olert, Linköping