Ekonomiska kretslopp av Lars Olert

Dokument:

Studera Teorin

Räkna själv
Excel-kalkyler

Äldre modell

Projektbeskrivning

Examensarbete

Läs mer: Litteratur

Hitta Länkar

Javaprogram för statiska modeller

På denna sida:

Om ekonomisk teori

Ekonomiska kretslopp,
om egna modeller

Etablerade modeller

Läs Debattinläggen

Studera Statistiken

Ekonomiska Kretslopp är en metod för att visa strukturen på ett ekonomiskt system, visa historiska data och simulera scenarier för en möjlig framtid. Ett ekonomiskt system beskrivs som samhällssektorer som förbinds av flöden av betalningar, varor och tjänster. Modellerna beaktar både statisk och dynamisk återkoppling. Flödena ligger i olika skikt i modellen, de enklaste modellerna har bara ett skikt med betalningsflöden, mer avancerade modeller har ett andra skikt med reala flöden såsom arbete, varor och tjänster. Prisrelationer förbinder de olika skikten, de streckade linjerna i figuren ovan.

Ingen metod kan användas för att göra prognoser för framtiden. Denna metod visar var ekonomiska aktörers beslut påverkar systemet, jag kallar det för beslutsställen (eng. decision centers). Besluten påverkar modellen i form av insignaler som inte kan modelleras.

Ekonomiska kretslopp, egna modeller.

Den metod som presenteras i detta arbete bygger på en hundraårig ingenjörstradition med begrepp och metoder som används för att beräkna strömmar i elektriska kretsar, ång- och vattenflöden i värmekraftverk med mera. Utan dessa beräkningar skulle det inte vara möjligt att konstruera elnät, kraftverk, processindustrier och elektriska apparater. Metoden liknar den som används för input-outputmodeller, med den skillnaden att viss del av den reglertekniska teorin lagts till. Begreppet tillståndsvariabler har lagts till och de mer avancerade modellerna kan beskriva utvecklingen i tiden, så kallade dynamiska system.

Modellerna byggs från början så att de omfattar hela samhället: med bl.a. hushåll, privat sektor, offentlig sektor och utlandet. Modellerna är byggda så att man kan beräkna de direkta verkningarna att ett politiskt beslut, t.ex. om viss skattesats ändras. Ambitionen har inte varit att samtidigt förutse andra beslut som aktörerna på marknaden vidtar för att motverka avsikten med det första beslutet. Användaren av programmen får själv föra in denna sekundära ändring och se resultatet av kombinationen.

Det finns för närvarande tre statiska modeller och en dynamisk modell gjorda i Excel. Vidare är ett Java-program under utarbetande för att bygga godtyckliga modeller. De teoretiska grunderna och enskilda modeller beskrivs i bifogad rapport. Där finns också diagram med historiska data och jämförelser med den grundläggande nationalekonomiska teorin (20-poängsnivån).

Ekonomiskt kretslopp S3.

Figuren visar förenklat betalningsflödena (miljarder kronor per år) i Sverige 1994.

Med dessa flöden som utgångsläge kan man beräkna hur flödena förändras om t.ex. skattekvoten ändras.

Alla modeller är gjorda med Microsoft Excel kalkylprogram. Figurerna är ritade med Visio Express för Mathcad. Excelkalkyler och bilder på de olika kretsloppen hittar du här. Om du inte lyckas att ladda hem Excel-kalkylerna så kontakta mig och jag skickar dem med e-post.

Modell 1 är en äldre modell som jag skrev under 1996. Den visade att idén fungerade och gav mig anledning att utarbeta en mer generell metod för att konstruera modeller.

I början av 1996 skrev jag en projektbeskrivning som i stort kan gälla än idag. Det är fem års arbete om man skall göra allt. Därför inbjuder jag den som är intresserad att hjälpa till. Jag har formulerat förslag till examensarbete för universitet och teknisk högskola. Det vore spännande om det kunde skapas ett tvärvetenskapligt projekt med både ekonomer och civilingenjörer/matematiker som deltagare.

Om ekonomisk teori.

Den ekonomiska teoribildningen följer it stort två grenar. Den äldsta grenen är kvalitativ och använder lite matematik. Pionjärerna inom detta område var den liberala ekonomen Adam Smith med boken "The Wealth of Nations" (1776) och Karl Marx med boken "Kapitalet" (1:a utgåvan 1867). Först under 1900-talet har det utvecklats en kvantitativ gren av den ekonomiska vetenskapen. Teorin för input-outputmodeller utvecklades av Wassily W. Leontief för vilket han tilldelades Priset i Ekonomisk Vetenskap till Alfred Nobels Minne 1973.

Kvantitativa modeller kan användas för matematiska simuleringar och ekonomiska prognoser. Ekonomiska prognoser förutsätter att man känner till all yttre påverkan på det ekonomiska systemet (exogena variabler) och är i princip omöjliga att utföra om man också försöker att förutsäga politiska och ekonomiska beslut. Resultatet är också beroende av förutsättningar inbyggda i modellen. Många modeller begränsar sig också till att bara avbilda en del av samhället, då speciellt det privata näringslivet och inrikes och utrikes handel (marknadsekonomin).

Övriga modeller inom området

Det finns ett antal professionella modeller som används av de nordiska ländernas regeringar och myndigheter. Jag har studerat dessa översiktligt. När jag kommit längre med mina egna modeller och bildat mig en egen uppfattning, så skall jag gå djupare in på en jämförelse. Mitt syfte är dessutom att skapa mindre modeller som kan göras tillgängliga för allmänheten och användas i grundläggande studier i nationalekonomi.

Sverige

Modellen KOSMOS används av Konjunkturinstitutet i det ordinarie prognosarbetet samt vid utformningen av medelfristiga scenarier. Modellen beskrivs kortfattat i Bilaga 1 till LU90, Långtidsutredningen 1990. Vid sidan av denna används beräkningssystemet FIMO för inkomstbildning och finansiellt sparande i inhemska sektorer (staten, AP-fonden, kommuner, hushåll och företag).

Danmark

Danmarks Statistik har utarbetat den makroekonomiska modellen ADAM (Annual Danish Aggregated Model). Det är en mycket detaljerad modell vars första version kom 1972.

Norge